Behöver du hjälp?

Kontakta vår kundtjänst

Vad är hatretorik?

Enligt den Europeiska människorättsdomstolens domstolsförfarande och Europarådets ministerkommittés definition omfattar hatretorik alla uttrycksformer som sprider, uppmanar, främjar eller berättigar hat baserat på intolerans. Hatretorik kan vara kopplat till exempelvis hudfärg, bakgrund, nationell eller etnisk tillhörighet, religion eller övertygelse, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.

Yttrandefrihet är en av de mesta centrala grundläggande rättigheterna i vårt samhälle. Däremot kränker hatretorik den utsattas människovärde. En del av den kommunikation som anses vara hatretorik är av yttrandefriheten skyddat argt eller till och med osakligt prat. Det är alltså inte möjligt att med lagliga medel ingripa i all hatretorik. Så kallat hatiskt prat är till exempel osakligt tal riktat mot politiska beslut, som ändå inte särskiljer enskilda människor som sitt mål eller inkräktar på deras rättigheter. Invandring är ett vanligt ämne för argt prat, det förvandlas ändå till hatretorik då talet personifieras i individer eller vissa grupper på ett förnedrande sätt. Till exempel ekonomiska inverkningar, politiskt beslutsfattande eller myndigheters verksamhet kan ändå diskuteras i en mycket skarp ton.

Straffbar hatretorik

Straffbar hatretorik är kommunikation som uppfyller kännetecknen för ett brott. Vanliga benämningar för brottslig hatretorik är hets mot folkgrupp, ärekränkning, spridande av information som kränker privatlivet samt brott mot religionsfrid.

Vid misstanke om att hatretorik uppkommit i via masskommunikation har både målsägande och riksåklagaren rätt att väcka åtal. Polisen utför en förundersökning i saken om målsägande kräver ett straff eller på initiativ av riksåklagaren.

Polisen har publicerat en text om brott på internet, i texten behandlas hatretorik och hatbrott. 

Olaglig hatretorik

En del hatretorik är olaglig enligt diskrimineringslagen men uppfyller ändå inte kännetecknen för något brott. Enligt diskrimineringslagens 14§ är tal eller uttryck som sårar personens människovärde genom att skapa en förnedrande, förödmjukande eller hotfull, hatfull eller aggressiv atmosfär förbjudet. Definitionen av beteende som ger upphov till trakasserier enligt diskrimineringslagens 14§ är bred, den omfattar förutom skrivna och muntliga uttryck också annan kommunikation och till exempel utdelande av material som kränker människovärdet. Trakasserier kan ske oberoende av kommunikationskanal eller -omgivning, till exempel i sociala medier.  Också spridande av länkar som innehåller hatretorik kan vara olagliga trakasserier. Enligt diskrimineringslagen behöver ”Ett beteende som kränker människovärdet inte direkt rikta sig mot en viss person för att betraktas som trakasserier av personen utan det kan också rikta sig mot en grupp av människor”.

Att ingripa i hatretorik

Man kan och ska ingripa i hatretorik. Diskussionsforum, sociala medietjänster och andra kommunikationskanaler erbjuder ofta ett eget sätt att anmäla hatretorik, antingen genom att kontakta administratörerna eller använda anmälningsverktyg i tjänsten. Till exempel hatretorik som förkommer på sociala medier kan anmälas genom att märka det kränkande meddelandet som hatretorik. Då man anmäler hatretorik är det viktigt att märka det specifika kränkande meddelandet eller bilden som hatretorik, på så sätt är det lättare för tjänsteproducenten att vidta åtgärder. Sociala medietjänster har ofta sina egna regler som inte direkt är i linje med lagstiftning eller definitionen av hatretorik.  

Facebooks community standards

Twitters regler

Om man misstänker straffbar hatretorik kan man göra en brottsanmälan till polisen eller anmäla misstanken om hatretorik via polisens nättips. Speciellt om du upplever dig vara målsägande i brottet är det viktigt att du tar en skärmdump eller sparar meddelandet på annat sätt. Tjänsteproducenter tar ofta bort innehåll som bryter mot tjänstens användarvillkor eller regler utan att meddela polisen.

Man kan anmäla diskriminering eller trakasserier till diskrimineringsombudsmannen också då de förkommer i sociala medier.