Behöver du hjälp?

Kontakta vår kundtjänst

Aktuellt

Tillbaka

Projektet som skulle göra asylprocessen smidigare smulade sönder rättsskyddet för asylsökande

Projektet som skulle göra asylprocessen smidigare smulade sönder rättsskyddet för asylsökande

Under de senaste åren har lagändringar och strängare myndighetsförfaranden försämrat ställningen för asylsökande i Finland. En av de mest betydelsefulla lagändringarna som har inverkat på asylsökandens ställning var reformen av rättshjälpen som trädde i kraft år 2016. Via reformen, vars målsättning var effektivare asylprocesser, begränsades såväl asylsökandes rätt till rättshjälp som rätten till arvode för de jurister som sköter asylsökandens ärenden.

Parterna i asylprocesserna och experterna är ense om att det mest angelägna med tanke på rättsskyddet för asylsökande och processernas effektivitet är att alla faktorer som inverkar på asylärendena reds ut grundligt genast i förvaltningsfasen, det vill säga innan Migrationsverket fattar sitt beslut. Just med avseende på detta gjorde reformen dock rättsskyddet för asylsökande mera sårbart. Det blev i praktiken omöjligt att använda privata rättsbiträden och som regel ingår det inte längre i rättsskyddet att biträdet är närvarande under asylsamtalet.

Då rättshjälpen är bristfällig har Migrationsverkets och förvaltningsdomstolarnas aktiva roll när det gäller utredningen av ärendena framhävts. Enligt lagen är myndigheterna skyldiga att reda ut ärendena så att rätt beslut kan fattas. Trots utredningsskyldigheten påvisade en oberoende utredning som justitieministeriet utförde ungefär två år efter reformen av rättshjälpen att rättsskyddet för asylsökande har äventyrats med anledning av reformen.

Asylsökande har blivit andra klassens kunder inom rättsskyddet

Enligt rättshjälpslagen betalas arvode till rättsbiträdet för sådana nödvändiga åtgärder som biträdet vidtar i ett ärende. I och med reformen gjordes dock ett undantag från huvudprincipen när det gäller juridisk assistans för asylsökande och arvodena som betalas till rättsbiträdena begränsades kategoriskt. I stället för att biträdena skulle få arvode enligt åtgärderna de vidtagit, övergick man till fasta arvoden enligt ärendetyp. Dessa arvoden täcker ofta inte den verkliga arbetsmängden. Kunder som söker internationellt skydd försattes sålunda i en ojämlik ställning i förhållande till andra kundgrupper. 

Varför behöver asylsökande rättshjälp? 

En asylsökandes juridiska ställning är mycket sårbar. En asylsökande som kommer till landet har troligtvis ingen uppfattning – i alla fall inte korrekt uppfattning – om det finländska förvaltningssystemet eller asylprocessen.  Även om asylsökanden skulle kunna läsa och skriva har han eller hon som regel inte språkkunskaper som kunde användas för att direkt själv sköta ärenden med myndigheterna. På grund av tidigare erfarenheter litar många asylsökande dessutom inte på myndigheterna och ofta har de också traumatiska erfarenheter i sitt förflutna. Asylsökande är alltså på ett accentuerat sätt beroende av hjälp från andra i sin process. 

Processens viktigaste del när det gäller rättsskyddet för asylsökande är asylsamtalet vid Migrationsverket. I den del av samtalet som juridiskt är mest betydelsefull gås de händelser igenom till följd av vilka asylsökanden har varit tvungen att fly från sitt hemland. Under samtalet öppnar sig asylsökanden ofta för första gången för en utomstående om sina trauman och det är inte ovanligt att samtalet behandlar sådant som han eller hon aldrig har vågat berätta ens för sina närstående. Det är förståeligt att samtalet är den mest stressframkallande situationen under hela processen. Asylsökande har ofta svårigheter att förstå myndigheternas frågor och enligt utredningar har det förekommit allvarliga brister också när det gäller tolkningen under asylprocessen. Utöver missförstånden kan asylsökanden glömma saker eller berätta om dem på ett sätt som inte betraktas som trovärdigt på grund av bristen på detaljer eller på grund av motsägelsefullheter.  

Förutom på grund av asylsökandens sårbara ställning har betydelsen av rättskyddet i asylärenden betonats framför allt därför att fel beslut i ett ärende kan ha oåterkalleliga konsekvenser – ett negativt beslut kan till och med innebära döden för en asylsökande som sänds tillbaka till hemlandet. Syftet med asylprocessen är därför att skydda mänskliga rättigheter av den mest grundläggande karaktären – rätten till liv, frihet och kroppslig integritet. Det är ohållbart att värdera processens effektivitet från någon annan utgångspunkt än huruvida den fyller detta syfte. Den effektivaste asylprocessen är en sådan där man på alla sätt stöder att ärendet reds ut grundligt i ett så tidigt skede som möjligt. Detta är också det mest kostnadseffektiva, även om asylprocessen inte finns till för att trygga detta värde.  

Problemen med rättshjälpen kan korrigeras

Avsikten med rättshjälpssystemet är att se till att ett jämlikt rättsskydd förverkligas för alla människor. Rättsskyddet innebär att rättigheter som säkerställs i lag tillgodoses också i verkligheten. Det är fråga om en av grundpelarna i en rättsstat. Idéen om rättsstaten föddes i tiden för att försvara människors rättigheter. Inte endast en del människors rättigheter, utan allas. De länder som har värnat om denna idé har utvecklats till de lyckligaste, vilket också undersökningar visar. 

Det mest effektiva sättet att på nytt ta ansvar för rättsskyddet för asylsökande skulle vara att upphäva reformen av rättshjälpen till den del som den begränsade den rättshjälp som asylsökande får. Detta innebär att ärenden som gäller internationellt skydd på nytt ges samma ställning som andra ärendetyper. Att bistå asylsökande kan inte heller på lagnivå betraktas som arbete av lägre värde än att bistå finländare i juridiska ärenden. Också i den utredning som justitieministeriet lät utföra framfördes klara åtgärdsförslag för att förbättra rättsskyddet för asylsökande. På så sätt har det gjorts lätt för Finlands nästa regering att bevisa att den vill fortsätta arbetet för ett mera jämlikt – och därmed lyckligare – samhälle än tidigare.