Behöver du hjälp?

Kontakta vår kundtjänst

Utlåtanden

Här finns ett urval av de utlåtanden som diskrimineringsombudsmannen har gett. Alla är inte översatta till svenska. Fler utlåtanden hittar du på finska här.

Tillbaka

Utlåtande om delar av social- och hälsovårdsreformen

Utlåtande om delar av social- och hälsovårdsreformen

Utlåtande till social- och hälsovårdsministeriet samt finansministeriet om regeringens riktlinjer som gäller grunderna för indelning i självstyrande områden och stegmärken för social- och hälsovårdsreformen

Beaktande av jämlikhet i social- och hälsovårdstjänsterna

Diskrimineringsombudsmannen anser att det är viktigt att tillgången till social- och hälsovårdstjänster är jämlik och att skillnaderna gällande välbefinnande och hälsa minskar. De rättigheter som grundar sig på 6 § och 19 § i grundlagen är centrala i reformen av social- och hälsovårdsstrukturerna. Det måste vara möjligt att organisera tjänsterna på ett så jämlikt sätt som möjligt så att invånarnas språkliga rättigheter tryggas. Utöver finska och svenska ska uppmärksamhet också fästas vid andra språk, till exempel teckenspråk och romani, samt andra kommunikationsmetoder. I reformen ska hänsyn tas till definitionerna av de språkliga och kulturella rättigheterna i patientalgen och lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården.

Enligt diskrimineringsombudsmannen är det viktigt att man i områdesindelningen beaktar en likvärdig tillgång till social- och hälsovårdstjänster för alla människor, inklusive minoritetsgrupper, oavsett bland annat bostadsort, etnisk bakgrund och diagnos. Organiseringen av tjänsterna kan leda till segregation för vissa minoritetsgrupper, bland annat på basis av diagnosen och inte på basis av krävande specialkunskaper som vissa sällsynta diagnoser eller sjukdomar behöver. Samtidigt bör man försäkra sig om att människor som har likadana behov har likvärdig tillgång till social- och hälsovårdstjänster, och att man med olika strukturer inte gynnar vissa grupper.

Hur förverkligas strukturerna, både administrativt och operativt, så att de också garanterar en likvärdig tillgång till social- och hälsovårdstjänsterna för minoritetsgrupper? Minoritetsgruppernas faktiska demokratiska möjligheter att delta i och påverka tjänster som ordnas av områdena ska beaktas när man beslutar om organiseringen av social- och hälsovårdstjänsterna i framtiden. Skräddarsydda möjligheter att delta och påverka ska stå till förfogande för olika klientgrupper.

Diskrimineringsombudsmannen anser det vara viktigt att de självstyrande områdena kan samarbeta sinsemellan så att tillräckligt högklassiga och likvärdiga tjänster möjliggörs. I reformen bör man också utreda möjligheterna till gränsöverskridande vård och tjänster enligt klientens behov, till exempel samernas rätt att få tillgång till de mentalvårdstjänster i Norge som utvecklats för samerna.

I det beslut om organiseringen som statsrådet fattat tillsammans med de självstyrande områdena bör man också fastställa hur alla människor får möjlighet att åtnjuta sina rättigheter. I upphandlingarna ska uppmärksamhet fästas vid krav och kvalitetskriterier som tryggar rättigheterna och tillgången till tjänster bland personer som hör till minoriteter.

Med stöd av tillräcklig nationell styrning säkerställer man kännedomen om minoritetsrättigheterna och specialbehoven samt specialkompetensen i anslutning till dessa.

Frågor som bör beaktas i främjandet av välbefinnandet och hälsan med tanke på jämlikheten

Man säkerställer att det på alla nivåer finns tillräcklig sakkännedom om minoritetsgruppernas behov och om vad som måste beaktas i främjandet och organiseringen av tjänsterna.

Det kan behövas både nationella och regionala samordnare som svarar för att samordna, styra och utveckla olika minoritetsgruppers jämlika tillgång till social- och hälsovårdstjänsterna. Som exempel kan nämnas en nationell samordnare för samiska och svenska specialgrupper, såsom minnessjuka och funktionshindrade klienter samt barnskyddsklienter, och regionala samordnare för olika invandrargrupper och hjälpmedelstjänster för funktionshindrade.

Andra observationer med tanke på jämlikheten

Diskrimineringsombudsmannen anser att det är viktigt att man under processen fortlöpande bedömer hur olika lösningar påverkar jämlikheten. En bedömning av konsekvenserna för jämlikheten ska också inkluderas i regeringens proposition.

Diskrimineringsombudsmannen anser det vara viktigt att man utreder huruvida valfriheten förbättrar jämlikheten och hur alla på ett jämlikt sätt kunde dra nytta av den föreslagna valfriheten. Dessutom bör man utreda hur man kan undvika att långtidssjuka personer samt människor som har ett stort behov av vård och/eller tjänster inte står utanför valfriheten eller att det inte skapas sådana strukturer att vissa grupper i praktiken utesluts. Valfriheten får inte leda till att skillnaderna mellan samhällsgrupper blir större, vilket har skett i några länder.  Klientens valmöjligheter ska tryggas genom enhetliga grunder för kvaliteten på tjänsterna och offentlig information som ger stöd i valet. Man bör se till att valfriheten förverkligas i hela landet.

Diskrimineringsombudsmannen anser att man i finansieringslösningarna ska säkerställa jämlika möjligheter att organisera invånarnas tjänster och att skillnaderna mellan områdena inte blir alltför stora.

Klientens valmöjligheter ska tryggas genom enhetliga grunder för kvaliteten på tjänsterna och offentlig information som ger stöd i valet. Man bör se till att valfriheten förverkligas i hela landet.

Diskrimineringsombudsmannen anser det vara viktigt att alla tjänsteleverantörer som omfattas av valfriheten och uppfyller enhetliga kriterier får likvärdiga möjligheter att bli tjänsteleverantörer.

18.02.2016