Behöver du hjälp?

Kontakta vår kundtjänst

Pressmeddelanden

Tillbaka

Social- och hälsovårdstjänster som respekterar minoriteters rättigheter förutsätter ett praktiskt grepp

Social- och hälsovårdstjänster som respekterar minoriteters rättigheter förutsätter ett praktiskt grepp

Svenskspråkiga kunders språkliga rättigheter bör tas i beaktande i social- och hälsovårdstjänster också på en praktisk nivå säger diskrimineringsombudsmannen. Tjänster i teorin räcker inte om vardagsrealiteten är att servicen inte finns att få på det egna modersmålet. Ärendet blev aktuellt för diskrimineringsombudsmannen förra hösten genom ett kundfall där en person bosatt på Kimitoön inte fått service på svenska i jouren i Salo.

Utredningen som diskrimineringsombudsmannen gjorde visar att Salo har två olika jourer: dagtid ansvarar Salo stads hälsocentral (finskspråkig) för jouren och nattetid är jouren på Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts jours (tvåspråkig) ansvar. Systemet har orsakat förvirring.

Diskrimineringsombudsmannen ordnade ett möte med Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, sjukvårdsdistriktets affärsverk för akutvården och jouren, Kimitoöns kommun och representanter för Salo stad i Åbo i slutet av mars. Målet för mötet var att gå igenom hur svenskspråkiga patienters språkliga rättigheter förverkligas i Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.

Specialsakkunnig Robin Harms konstaterar att det gemensamma mötet varit givande.

- Sökandet av en lösning togs på allvar. Uppfyllandet av de språkliga rättigheterna är ett principiellt viktigt ärende, och ett väldigt aktuellt sådant i beredandet av social- och hälsovårdsreformen. Garanterandet av minoriteters tjänster kräver kontinuerlig utveckling, aktivitet och verklig vilja att erbjuda bättre tjänster. Vi fick klart bilden av att detta är Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts målsättning, säger Robin Harms.

Direktören för Egentliga Finlands sjuvårdsdistrikt Leena Setälä berättade under mötet att sjukvårdsdistriktet satsar på den svenskspråkiga servicen.

- Sjukvårdsdistriktet strävar också i fortsättningen efter att stärka personalens kunskaper i svenska. Sjukvårdsdistriktet rekryterar också som bäst en person till att utveckla den svenskspråkiga kommunikationen.  Förutom jouren är akutvården en utmaning, då det råder stor brist på akutvårdare som kan svenska, konstaterar Leena Setälä.

Diskrimineringsombudsmannen betonar vikten av kommunikation på sjukvårdsdistriktets område. Till exempel borde Kimitoöbor lätt ha tillgång till information om var de kan få brådskande hälsovård på det egna språket på det sätt som avses i språklagen.

Ombudsmannen anser det viktigt att man i Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt fortsätter arbetet för att områdets svenskspråkiga patienter ska få service på det egna modersmålet. Diskrimineringsombudsmannen påminner dessutom om att sjukvårdslagens 6 § också förpliktar enspråkiga kommuner att vid behov ordna en tolk för en svenskspråkig patient i jouren. Ombudsmannen ser det som positivt att Salos representant framhävt att de också har personal som talar svenska samt beredskap för användandet av tolk enligt sjukvårdlagen.

09.05.2017