Behöver du hjälp?

Kontakta vår kundtjänst
Tillbaka

Om diskrimineringsombudsmannens uppgift att övervaka avlägsnanden ur landet

Om diskrimineringsombudsmannens uppgift att övervaka avlägsnanden ur landet

Diskrimineringsombudsmannen är orolig över att de asylsökandes rättskydd har försämrats. Ombudsmannen främjar inom ramarna för sitt mandat verkställandet av ställningen och rättigheterna för asylsökande och betonar myndigheternas lagtolkning som tar hänsyn till de grundläggande och mänskliga rättigheterna. I sin senaste berättelse till riksdagen har ombudsmannen gjort flera förslag för att göra asylpolitiken och tillämpningen av utlänningslagen mänskligare.

Diskrimineringsombudsmannens tillsynsmandat för avlägsnandet ur landet har definierats i tydliga ordalag i bestämmelserna. Behörigheten baserar sig både på europeiska och inhemska bestämmelser. I punkt 6 i artikel 8 i återvändandedirektivet (2008/115/EG) sägs att medlemsstaterna ska skapa ett effektivt system för att övervaka återvändandet. Frivilligt återvändande ställs upp som den primära formen av återvändande. Enligt direktivet ska användningen av tvångsmedel och våld stå i rätt proportion till det eftersträvade målet och den återvändandes grundläggande rättigheter, mänskliga värde och fysiska integritet ska respekteras.

Enligt 152 b § i utlänningslagen (301/214) är det diskrimineringsombudsmannens uppgift att i alla faser övervaka hur avlägsnanden ur landet verkställs. Övervakaren har dock inte resurser för att övervaka alla avlägsnanden ur landet. Vid valet av föremålen för övervakan beaktas exempelvis behovet hos personer i utsatt ställning, medicinska synvinklar, familjesituationer, sannolikheten av polisen använder kraft och uppgifterna om målstaterna. Behovet av övervakning bedöms bl.a. enligt uppgifter som erhålls från medborgarorganisationer, förvarsenheter och förläggningar samt polisen eller gränsbevakningsmyndigheten och ombuden för de som återvänder samt utifrån dokument som gäller kunden. Kärnan i övervakningen är förfaringssättet vid verkställandet av avlägsnandet ur landet. Syftet med övervakningen är även att säkerställa att återvändandet verkställs enligt den gällande lagstiftningen och med respekt för de grundläggande och mänskliga rättigheterna samt även i övrigt på ett medmänskligt sätt. Övervakningens betydelse är att i första hand påverka kommande tillbakasändningssituationer samt de strukturer och förfaranden som tillämpas för att verkställa avlägsnanden ur landet. Övervakningen skapar även transparens i en myndighetsverksamhet som inte är offentligt och där det finns en risk för våldsanvändning riktad mot personer i sårbar ställning.

Ombudsmannen har inte behörighet att ingripa i verkställandet av avlägsnandet ur landet till skillnad från till exempel i Belgien, där övervakaren har befogenheter att i vissa fall avbryta verkställandet. I de europeiska bestämmelserna har övervakarna inte skapats en behörighet att ingripa i verkställandet av återvändandet. Detta förutsätter en nationell lagstiftning. I Finland ger lagstiftningen inte diskrimineringsombudsmannen rätt att till exempel avbryta ett verkställande även om vi misstänker kränkningar av tillbakasändningsförbudet i vissa fall. I samarbetet med myndigheterna strävar övervakaren efter att främja ett tillvägagångssätt som beaktar de grundläggande och mänskliga rättigheterna.  Tidvis lyfts även tillbakasändningsförbundet upp i debatten. På europeisk nivå har man utvecklat en tanke på att skapa ett s.k. post return monitoring-system. Detta skulle öka möjligheterna för större förståelse för vad som sker med de som återvänder efter att de återvänt, bättre bedöma regeringarnas ansvar för sina asyllinjer och eventuella kränkningar av non refoulment. Diskrimineringsombudsmannen anser att det är viktigt att utreda alternativ för att möjliggöra uppföljning efter tillbakasändningen.

En utredning publicerad i mars 2018 av diskrimineringsombudsmannen, Åbo universitet och Åbo akademi visade att de asylsökandes juridiska ställning har försämrats. Lagstiftningen och praxisen har skärpts enligt regeringens asylpolitiska program. I sin berättelse till riskdagen har diskrimineringsombudsmannen ansett att de lagstiftningsändringar som gjorts i de asylsökandes rättsliga ställning och den skärpta tillämpningen av utlänningslagen i sin helhet kan leda till oproportionerliga följder för individerna. I sin berättelse till riksdagen har ombudsmannen framställt som sin åsikt att säkerhetssituationen i Afghanistan för närvarande är instabil och att förhållandena där äventyrar säkerheten hos de personer som returneras. Därför vore det motiverat att avstå från tillbakasändningar och Migrationsverket borde bevilja asylsökandena tidsbundna uppehållstillstånd.

05.07.2018