Behöver du hjälp?

Kontakta vår kundtjänst

Pressmeddelanden

Tillbaka

Diskrimineringsombudsmannens första år – 2015

Diskrimineringsombudsmannens första år – 2015

Av de klagomål som anförts till diskrimineringsombudsmannen har de flesta att göra med myndighetsutövning. Kommuner utmärks speciellt som en diskriminerande part. I diskrimineringsombudsmannens årsberättelse som utgavs i dag framgår att diskriminering även är mycket vanligt inom varo- och servicetjänster.

Diskrimineringsombudsmannens årsberättelse för år 2015 är den första för den nya myndigheten. I berättelsen diskuteras bland annat ombudsmannens metoder för att ingripa i diskriminering, effekterna av den nya lagstiftningen och tips för likabehandlingsplanering. I berättelsen ingår även nationella människohandelsrapportörens årsöversikt.



Antalet klagomål hos diskrimineringsombudsmannen ökar – myndigheter oftast den diskriminerande parten

Diskrimineringsombudsmannens första år visade att diskriminering är ett utbrett fenomen i det finländska samhället. Antalet kundfall som behandlades som diskriminering år 2015 uppgick till sammanlagt 496 vilket är 73 % mer än år 2014 under minoritetsombudsmannens tid. Trots att de fall som kommer till diskrimineringsombudsmannens kännedom med stor sannolikhet endast representerar en liten del av den egentliga graden av diskriminering, tog vi emot klagomål utifrån alla diskrimineringsgrunder*. Detta visar att det fanns ett behov för den ändring av diskrimineringslagen som trädde i kraft i början av 2015.                                           

Av kontakterna till diskrimineringsombudsmannen gällde en avsevärd del erfarenheter av diskriminering i myndighetstjänster. I klientstatistiken utmärks särskilt kommuner.

 

  • Myndigheternas andel i misstänkta fall av diskriminering är anmärkningsvärt eftersom myndigheter har en särskild skyldighet att främja likabehandling. Av de klagomål som vi mottagit framkommer att det ofta handlar om diskriminerande strukturer eller bristande kännedom men att det krävs även ändringar i attityderna, säger diskrimineringsombudsman Kirsi Pimiä.

 

Många upplever diskriminering i vardagliga situationer. Det är uppenbart att en stor del av tjänsteleverantörerna (till exempel butiker) inte är medvetna om de nuvarande skyldigheterna som följer av diskrimineringslagen. Att alla erbjuds en och samma sak är inte alltid tillräckligt. Tillgång till tjänsten kan förutsätta anpassningar.

  • I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som nyligen ratificerades, poängteras att alla medlemmar i samhället skall inkluderas. Av de klagomål som kommit till oss framgår det tydligt att personer med funktionsnedsättning inte ses som anställda, köpare av tjänster eller konsumenter. Det finns fortfarande en hel del att göra i detta avseende, konstaterar Kirsi Pimiä.

 

Människohandelsrapportörens år – Förundersökningsmyndigheterna känner till människohandel allt bättre

Den nationella människohandelsrapportören konstaterar i sin årsöversikt bland annat att förundersökningen av människohandelsbrott har förbättrats och att förundersökningskompetensen har ökat. Under årens lopp har vissa förundersökningsmyndigheter och åklagarämbeten samlat erfarenhet av att utreda och driva åtal i människohandelsbrott. Detta syns genom att straffansvaret fullgörs och offrens rättigheter tillgodoses bättre än tidigare. I mål som gäller sexuellt utnyttjande beaktar man allt bättre att följderna av utnyttjandet, ofta allvarlig psykisk traumatisering, samt offrets förhållanden har en inverkan på offrets förmåga att handla i rättsprocessen.

 

Övervakning av avlägsnanden ur landet presenteras för första gången

I diskrimineringsombudsmannens årsberättelse för 2015 presenteras för första gången ombudsmannens specialuppdrag, övervakning av avlägsnande ur landet. Efter två års övervakning konstaterar ombudsmannen att avlägsnandet av utlänningar från Finland verkställs sakligt men att det även finns utrymme för förbättring. Diskrimineringsombudsmannen ger ut en mer omfattande rapport om övervakningen av avlägsnande ur landet i slutet av år 2016.

 

Läs mer om ovannämnda teman i vår årsberättelse.
 

*Diskrimineringsgrunder som nämns i diskrimineringslagen: ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person.

20.06.2016