Blogg

Tillbaka

Dags att utvidga perspektivet – tankar om jämlikhet av homo- och bisexuella

Dags att utvidga perspektivet – tankar om jämlikhet av homo- och bisexuella

Att äktenskapslagen ändrades så att den inte längre fastslår makarnas kön var ett stort samhälleligt framsteg och resultatet av långvarig opinionsbildning, samhällsdebatt och en förändring i allmänhetens attityder.  Äktenskapsdebatten fortsätter dock ännu, eftersom möjligheten att gifta sig med vem man vill endast gäller civila vigslar. Många samkönade par önskar sig en kyrklig vigsel.

Särskilt den evangelisk-lutherska kyrkan har fortfarande ett betydande inflytande i den samhälleliga debatten, på atmosfären och till och med på det politiska beslutsfattandet. Kyrkans beslut i olika frågor sänder starka signaler om vem det lika människovärdet tillhör. Under senaste tiden har kyrkan genom att hjälpa asylsökande profilerats som en beskyddare av dem som behandlas illa. Vad gäller sexuella minoriteter söker kyrkan fortfarande sin plats.

Många uppfattar saken så att kyrkan i all sin verksamhet kan glömma diskrimineringslagen. Så är inte fallet.

När man granskar vigselrätten som tilldelats religiösa samfund som en juridisk likabehandlingsfråga ska man fråga sig om den kyrkliga vigseln omfattas av diskrimineringslagens tillämpningsområde. Religionsutövning har lämnats utanför diskrimineringslagen. Grundlagsutskottet har fastställt att vigslar till äktenskap inom religiösa samfund ingår i rätten att utöva religion. I regeringens proposition om en reform av diskrimineringslagen konstateras att syftet med lagändringen inte är att ingripa i religiösa samfunds läror och tolkningar beträffande till exempel vigsel till äktenskap. Juridiskt sett är alltså vigseln av samkönade par en intern fråga för religiösa samfund.

Å andra sidan ska det allmänna, inbegripet privata aktörer som utövar offentlig makt, med beaktande av 22 § i grundlagen trygga de grundläggande fri- och rättigheterna – till exempel jämlikhet och icke-diskriminering. En privat instans som utövar offentlig makt har på basis av likabehandlingslagen även en liknande plikt som en myndighet att främja likabehandling. Vigselförrättningen baserar sig på en vigselrätt som beviljats av en myndighet, och därmed utgör vigslar juridiskt sett utövande av offentlig makt. Därför kan man säga att det strider mot diskrimineringslagens anda att stänga samkönade par utanför den kyrkliga vigseln, oberoende av om detta juridiskt sett utgör diskriminering. Detta var ett medvetet beslut som fattades när diskrimineringslagen stiftades. På samma sätt lämnades religionsutövningen utanför jämställdhetslagen då den stiftades för över 30 år sedan; då gällde det kvinnopräster.

Frågan är hur främjandet av jämlikhet kan förverkligas i en situation där ett religiöst samfund besluter sig för att endast viga en del av alla par som har rätt till äktenskap. Jämlikheten framskrider dock ändå fastän stegen är små. Jag har redan tidigare konstaterat att jag anser att uthyrning av utrymmen till exempel för bröllopsfester utan vigsel utan vidare omfattas av diskrimineringslagen, och att man därför inte kan välja kunder enligt diskriminerande principer. I varje enskilt fall måste man bedöma grunderna som kan berättiga olika behandling innan man kan fastställa om det är fråga om diskriminering i enlighet med diskrimineringslagen. På byrån har vi också diskuterat att för att främja jämlikheten kunde ett religiöst samfund som utför vigslar och som annars tillåter att dess utrymmen används för icke-religiösa ändamål även tillåta att dess utrymmen används för civila vigslar.

Jag har blivit ställd frågan om varför jag riktar mina ställningstaganden till den evangelisk-lutherska kyrkan, och om jag inte kräver samma sak av alla religiösa samfund. Visst gäller plikten att främja jämlikhet även andra religiösa samfund, om och när de utnyttjar offentlig makt. Jag har även lyft fram vigslar och främjandet av jämlikhet då jag mött representanter för andra religiösa samfund. Min önskan att tillåta vigslar av samkönade par i Finlands evangelisk-lutherska kyrka baserar sig på att dess systerkyrkor i de övriga nordiska länderna redan funnit en lösning på vigselfrågan som gynnar de mänskliga rättigheterna, och dessutom för att det inom Finlands evangelisk-lutherska kyrka finns många som stöder vigsel av även samkönade par. Det är en bra början

Verklig jämlikhet

Det lönar sig att närma sig frågan om likabehandling som en mer omfattande fråga om det verkliga förverkligandet av jämlikhet. För hbtq-personer måste målet vara full delaktighet i samhället samt total självbestämmanderätt om den egna identiteten, kroppen och familjeformen.

Under diskrimineringsombudsmannens dryga två första verksamhetsår har vi endast tagit emot få klagomål beträffande diskriminering på grund av sexuell läggning. Jag tror att det finns flera orsaker till detta. Många vet inte ännu att ombudsmannens befogenhet utvidgats så att den nu även omfattar sexuell läggning. Viljan att berätta om diskriminering minskas dessutom av ett bristande förtroende för myndigheter, att man vant sig vid diskriminering, samt en rädsla för ytterligare diskriminering eller för att ens identitet ska avslöjas. Men det finns också andra orsaker. Det är inte alltid enkelt att behandla alla situationer där mångfalden av sexuell läggning inte beaktats som konkreta diskrimineringsfall. Därför vill jag framhäva betydelsen av att aktivt främja jämlikhet och förebygga diskriminering. Samarbetet mellan myndigheter, medborgarorganisationer, forskare, företag, media och andra instanser spelar en viktig roll för att mångfalden av sexuell läggning ska bli en naturlig och synlig del av samhället på alla livsområden.

Det som händer i vardagen är också viktigt. Hur kan man skapa en atmosfär där det känns lätt att berätta om sin egen klöverfamilj eller sin make eller maka av samma kön? Hur kan man skapa en verksamhetskultur där det ingrips när homo används som ett negativt skällsord?  Hur kan man se till att personer som tillhör en sexuell minoritet inte alltid ska själva behöva utbilda de professionella personer de möter och stöda dem i att möta olikhet, utan mångfalden av sexuell läggning - såväl som av kön - är en automatisk del av utbildningen och yrkeskompetensen till exempel inom undervisnings-, social- och hälsovårdsbranschen, polisutbildningen och inom min egen bransch, juridiken? Hur kan man få företag att förstå att homosexuella personer är kunder precis som alla andra, inte redskap för en lustig reklam?

Jag vill främja integrationen av sådana saker både i offentliga och privata tjänster, i synnerhet i barns och unga personers livsmiljö, tillsammans med andra myndigheter, medborgarorganisationer och politiker. Kampanjen om äktenskapslagen har gjort sitt för att även möjliggöra framsteg i andra frågor, och i synnerhet ökat regnbågsfolkets synlighet i media. Detta har ett betydande symboliskt värde. Senast nu är det dags att utvidga perspektivet om tvåsamhetsinstitutionen till resten av samhället och förena våra krafter för att försvara och förverkliga allas lika människovärde oberoende av sexuell läggning även i andra frågor.


Blogg

 

Detta är diskrimineringsombudsmannens blogg. I inläggen skriver diskrimineringsombudsmannen och byråns personal samt utomstående skribenter om teman med anknytning till ingripande i diskriminering och främjande av likabehandling.

Man kan kommentera inläggen, men alla kommentarer modereras innan de publiceras. Vi accepterar endast sakliga kommentarer som respekterar var och ens människovärde.